I torsdags var det vårdagsjämning. Nu är det vår på riktigt! Närvarande var 27 st varav 3 gäster.
Bengt har namnsdag denna fredag. Namnet kommer från Benedictus.
Fredagen var världsdagen för Downs Syndrom. Vilket innebär det är ”rocka sockorna” som gäller denna dag.
Ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Downs syndrom uppkommer då det finns en avvikelse i kromosom 21. Därmed uppmärksammas detta den 21/3.
Följande skryt piffade upp morgonen:
Paki berättade om det persiska nyåret som alltid infaller den 21/3.
Sven berättade om Allt för Sjön. Han visade upp påsen som alla som kom och köpte en bok fick. Wanja beställde påsarna. Påsen är gjord av fyra återvunna PET-flaskor. Guje samordnade alla 90 Rotary-medlemmar som var på plats.
Ingrid berättade om att hon har lyckats få ett av sina barnbarn att söka till sommarutbytet. Barnbarnet kommer att åka till San Fransisco i sommar.
Per-Ola, Ingrid och Per var och hälsade på vår blivande utbytesstudent Valter. De gick igenom alla papper som ska fyllas i och vad som kommer att gälla på plats.
Lars-Erik presenterade dagens ego-föredrag, Louise Cederström.
Louise kommer från Skanstull Rotaryklubb men ville vara kvar i distriktet så när den nya distriktsindelningen skulle göras önskade hon ansluta till vår klubb. Louise känner Guje och Paki sedan tidigare. Att komma till en morgonklubb som en kvällsmänniska har sina utmaningar. Särskilt som Louise har arbetat som lärare med många tidigare mornar. Men hon kommer till våra möten trots en längre resa från Danderyd.
På 30 minuter skulle Louise berätta om sitt 74-åriga liv d.v.s. mindre än en halvminut per år. Har man levt ett händelserikt liv blir detta en utmaning. Därmed hann hon inte med att berätta om sitt år i USA eller om Flowerpower, att hon såg Elvis Presley live, om Vietnamkriget och så vidare. Nej, inte heller Berlinmuren där hon var en av de sista som åkte genom checkpoint Charlie. Inte heller om att hon befann sig på Bali där man inte kom tillbaka till hotellet p.g.a. alla bränder. Eller när Louise och hennes mamma var i Kina och var på himmelska Fridens torg eller sina äventyr på Hawaii som är en av hennes favoritplatser-
Louise är en bondflicka från Tullinge/Botkyrka. Hon bodde på Riksten. De bodde i den gamla flygeln från 1700-talet, tillhörande slottet på samma plats där hennes farfar bodde. Hon bodde på denna plats tills hon fyllde 18 år. Vid den tidpunkten hade hennes farfar dött. Då blev man tvungen att flytta från Riksten. Louise hade en bra barndom med hästar och hundar. Louise bodde som inackorderad i Djursholm och gick på gymnasiet där. Efter gymnasiet började hon på universitetet och läste engelska och geografi. Hon fick sin fil kand men för att läsa till lärare var hon tvungen att läsa religion också. Hade hon börjat med religionen först hade hon antagligen blivit präst. Därefter blev det lärarhögskolan i Malmö. Därefter började Louise arbeta som lärare i Sollentuna.
Efter 10 år som lärare kommer en man från regeringens Datautredningsgrupp och håller ett föredrag för lärare och säger att data som det då hette kommer genomsyra hela samhället. Louise började då en utbildning inom ADB. Louise tog tjänstledigt ett år för att kunna utbilda sig. Det blev väldigt tekniskt för en humanist som Louise. De läste mest teori men Louise kände att hon var tvungen arbeta praktiskt med detta också. Hon försökte få tjänstledigt ett år till men fick nej.
Den julen bilade Louise och hennes man ned till Spanien och firade jul med Louise föräldrar. Men på Menlösa barns dag händer det som inte får hända. Louise systers familj drabbas av en bilolycka. Hennes syster hamnar på sjukhus hjärndöd och där satt Louise i Spanien med sin man. De tog första flyg till Finland och möttes upp av bekanta. Med bara sommarkläder i bagaget var de tvungna att låna vinterkläder.
Beslut togs att stänga av de livsuppehållande maskinerna för systern men under villkoret att Louise fick vara hos sin syster när det gjordes.
Louise och hennes syster var med i Barnens brevlåda när de var små. Mycket tack vare att deras mormor var god vän med Sven som ledde programmet I Sveriges Radio.
Louise mormor gifte sig och hennes man dvs morfar var första turistchef på Gotland. Han skickades dit av turistföreningen i Stockholm. När man hade en 80-årsfest på Riddarhuset bjöd hennes mormor in Erik Eriksson som var en god vän. Louise mamma gick på musikaliska Akademien men hoppade av sista året. Hon gick tillsammans med Elisabeth Söderström och då gick även Birgit Nilsson i klassen under.
Vad hände sedan? Louise sade upp sig och började att arbeta med IT. Startade som egenkonsult vilket var ganska slitsamt, Louise fortsatte därefter att arbeta inom IT på olika bolag, bl.a. Sun Microsystems. Till slut blev hon utbränd och reste till Montana för att arbeta som cowboy. Vid den tiden hade Louise inte ridit på 20 år men det var en upplevelse att hamna på en ranch. “Mannen som kunde tala med hästar” var då på samma ranch. När hon hade kommit på fötter igen började hon på UC där hon var kvar till pensionen.
Louise var med och startade ett nätverk inom Dataföreningen för metoder och process.
När Louise gick i pension fick hennes man cancer. Han dog för 4 år sedan. Han älskade att segla och paret hade en Hallberg Rassy segelbåt. Intresset för Östersjön har kvarstått för Louise som är med i klubbens Östersjö kommitté. Louise har en hund, Clipp, en engelsk springer spaniel.
Louise fick aldrig några barn. Louise farfar bodde på Beatelund och där bodde alla Cederströms sedan 1917. Farfars farbror var den berömde flygbaronen Cederström.